del 4.
-Vad ska vi göra idag då ? sa Linus trött.
-Kan vi inte besöka klippan ? utbrast Nathalie glatt.
Simon kollade på henne, lutade sig fram och kysste henne och sa:
- Älskling, vi gör det imorgon. Jag tycker att vi testar att vindssurfa, det borde gå jätte bra idag. Det är nog lagom mycket vind ute.
-Men tänk om jag inte vill det då ? Tänk om jag bara vill ligga och sola? sa Stina.
-Men gör det då tråkmåns! sa Linus, Simon och Nathalie i mun på varandra.
Dagen gick fort och kvällen kom, alla var solbrända och glada.
-Vad mer kan vi begära ? Detta är faktiskt helt underbart sa Nathalie.
-Jag håller med, detta var en jätte bra idé av dig Nathalie sa Simon och blinkade åt henne.
Kvällen blev lång och efter en ganska vild kväll somnade dem alla.
När Simon vaknade morgonen därpå låg han tätt intill Nathalie. Han visste att idag skulle han bli tvungen att följa med henne till klippan. Det var sista dagen och han hade lovat henne. Men det var inte det han ville. Han var hellre nere på stranden och spelade volleyboll eller bara solade. Han kände hur Nathalie började röra sig vid sidan av honom och hon vände sig mot honom. De låg kvar i sängen ett tag till innan dem gick ut och satte sig i solen och väntade på att Linus och Stina skulle vakna.
del 3.
-Kan vi inte stanna lite, jag måste ha något och dricka ?! utbrast Linus.
Ett skratt hördes framifrån.
-Din lata lilla mask Linus, det är max två minuter kvar tills vi är framme. Jag lovar att du klarar dig!
- Jag är inte lat Simon , jag är bara trött på att det ska vara så varmt!
- Kolla! Där är det ju, detta kommer bli tre underbar dagar! utbrast Nathalie.
Stina bara kollade på sina kompisar och himlade med ögonen.
Vännerna hade fått sin stuga, det fanns två sovrum ett litet kök och ett badrum. Nathalie och Simon skulle såklart sova tillsammans och det betydde att Stina och Linus skulle få dela rum. Man såg i Stinas blick att hon var missnöjd men Nathalie och Simon bara log.
- Detta kommer bli mysigt, nu gör vi i ordning och sen badar vi ! utbrast Linus.
Stina vaknade av att solens ljusa strålar strilade in genom fönstret, hon kände värmen av en annan kropp bredvid sig. Hon var nära att skrika till när hon insåg att det var Linus som låg och höll om henne. Hon tog sakta bort hans armar och gick ut genom dörren och satte sig i köket. Ungefär 20 minuter senare satt dem alla i köket. Sommar klädda och förväntansfulla inför dagen.
del 2 !
-Låter inte det helt underbart? Det är nästan så att man vill att det ska vara sant! Vi borde åka till Twiki strandcamping! Jag har kollat upp det och det är precis vad vi har råd med, vi kan vara där i några dagar! Skulle det inte vara jätte kul? utbrast Nathalie.
Hon kollade på sina kompisar, de såg lite fundersamma ut och hennes pojkvän kollade extra fundersamt på henne. Hon funderade på fall hon skulle berätta något mer om stället. Innan hon hunnit tänka klart utbrast Simon.
-Det låter helt fantastiskt, bara vi kommer här ifrån några dagar.
Han gick fram till Nathalie och kysste henne.
-Så vad säger ni? frågade Simon och Nathalie.
Linus och Stina såg på varandra. Båda såg väldigt tveksamma ut men efter sådär fem minuters tänketid så sa de att de åkte med.
- Ååh vad kul ! Ska vi säga att vi åker imorgon bitti då? Jag kollade och det går tåg en gång i timmen och vi kommer få åka i sådär två timmar och trettio minuter. Så ett tåg runt...
-Snälla Nathalie ta det lite lugnt, utbrast Simon.
-Går det inte ett tåg kring tio? frågade Stina.
-Det var precis det jag tänkte säga , det går ett 10.23 som jag tycker att vi kan ta för då är vi framme i lagom tid.
Klockan var lite över ett när vännerna klev av tåget. De hade läst att det skulle ta cirka 10 minuter att gå till campingen så de började gå. Värmen var kväljande, sommaren hade bara börjat men värmen var otrolig.
del 1.
Saga eller verklighet?
Pojken satt på klippan, han bara satt där och lyssnade på hur havets vågor smekte mot berget.
Vinden fick hans bruna lockiga hår att bli rufsigt. Hans blick var fokuserad på horisonten. Runt omkring var de tomt. Himlen var oskyldigt blå och inte en människa syntes till. Men ute i havet såg pojken något. Det var någon som simmade, en tjej. Tjejen var duktig, hon simmade fort och strax senare var hon nedanför klippan. Pojken vågade inte gå fram mot kanten, han var mycket svag för vackra tjejer. Innan han samlat tillräckligt med mod var hon uppe vid hans sida. Pojken trodde inte sina ögon, hon var inte vem som helst! Hon var en sådan, sådan som man läser om i sagor som faktiskt inte finns i verkligheten. Tjejen var en sjöjungfru! Pojken kunde inte slita blicken ifrån henne, de var kärlek. Skymningen kom och tjejen var tvungen att återvända. Pojken kom alltid att minnas hennes ögon och minuterna hon försvann bort mot horisonten. Ibland undrade han ifall de hade varit värt att följa med henne….
